fredag 28 oktober 2011

Vilken vecka!

Jag kan inte riktigt förstå att det är fredag - igen. Det var det ju för en vecka sedan också! ;) Denna vecka har varit ja, rätt så händelsefull.

I början av veckan var jag ännu lite orolig över N:s magsjuka, han hade lite feber ännu söndag och måndag men efter det var han sig själv igen. Det kändes skönt, att vi varit till ett så bra sjukhus som ÅUCS och fått kontrollerat det han hade. Lite förvånade blev vi, då jag plötsligt på onsdag eftermiddag får ett samtal från ett annat sjukhus, som fått N:s remiss och vill att vi utan dröjsmål kommer dit. Så, på torsdag morgon - fortfarande lite nervösa och ovetande om vad som komma skall - åkte vi iväg till det andra sjukhuset. På laboratoriet fick vi veta, att det skall kontrolleras om N är allergisk. Det skulle bl.a. kontrolleras, om N inte tål vete. Hmm? Ja, N är en stor och präktig pojke men allt för mycket vete har han inte i sitt liv hunnit konsummera. Och för att tala klarspråk: ingen vete alls. Så efter några samtal och diskussioner kom det fram, att remissen kommit fel och att vi inte alls skulle vara på detta andra sjukhus! Nå nu vet vi i alla fall att N inte är allergisk för vete - bra så då. Vilken soppa. Nå misstag händer, men tråkigt känns det att vi ett helt dygn stessade upp oss helt i onödan - vem vill nu höra att ens barn ev. är sjuk? Nå våran N är nu trots allt frisk som en nötkärna - det är huvudsaken!


För övrig var onsdagen en riktigt lyxdag i denna familj. M och jag hade turen att på dagen få föra N till sin mumma (mormor) för ett par timmar och själva få fara och spela innebandy. Efter det väntade det bastu och mat, som alla tiders mumma hade tillrätt. Bastu har jag själv senast badat i början på augusti, så kändes härligt att sätta sig i värmen igen. Detta kallar jag lyx i vardagen.


På tal om innebandy har jag projekt komma i form på gång. Ja, visst hänger det lite extra här som där efter graviditeten. Nå, jag tar ingen panik, tar det i egen takt. Har också accepterat, att det inte gör något med lite extra på t.ex. magen. Det är ju bara ett minne och tecken på att man gått igenom något fantastiskt!


Trevligt veckoslut mina vänner!

måndag 24 oktober 2011

Kliché?

Kan det faktiskt vara så, att jag blivit en typisk hemma-mamma? Idag har N och jag varit på promenad med två andra mammor och deras döttrar. Jo, N får riktigt vara en tupp i hönsgården i ett tidigt skede. Under promenadens gång hann vi diskutera: recept, böcker, film, svampplockning, nattmatningar... Och mycket mer. Är detta något alla mammor diskuterar? I alla fall tror jag att vi byter erfarenheter och ger varandra en hel del goda råd.

Eftersom jag och M jobbar inom samma branch, har våra samtalsämnen tidigare ofta på något sätt berört arbetet. Nu, då mina "arbetsuppgifter" förändrats för en tid framöver, har även våra diskussionsämnen förändras. M naturligtvis berättar hurdan arbetsdag han har haft - det gör även jag: idag var N:s kakka lite lös, N sov 3h 10min i vagnen, fläcken från den där blusen lossnade faktiskt i tvätten... Så, livet och vardagen förändras i takt med det som sker. Men, fortfarande vill jag veta hur M har haft det på jobbet - likaså vill han också veta hur vi har haft det här hemma!

 N mår bättre idag, lite rullar det i magen ännu. Pratade med en läkare på ÅUCS idag, proven som togs på N på lördag-söndag natt var okej, vi behöver inte oroa oss. Läkaren trodde på maginfluensa som kommit av något virus. Stackars lille N.

Men ni som länge varit mammor och pappor vet kanske, att magsjukor och flunssor hör till barnfamiljernas vardag. Det är bara så svårt för oss nykomlingar i denna branch att veta vad man skall ta sig till! :) Det är ingen självklarhet att vara en god mamma eller pappa. Men jag gör så gott jag kan!

söndag 23 oktober 2011

Söndag i lugn och ro.

N sover ute i vagnen. Antagligen vaknar han så småningom, han har sovit skönt redan i över 2 timmar. Tänk att få va liten; någon som klär en varmt, lägger ut en i en skön vagn och vaggar en till sömns. Inga bekymmer, bara skön sömn i frisk luft i några timmar.

Men veckoslutet har inte helt och hållet varit bekymmersfritt. Igår blev det besök först på lokala hälsocentralen och sedan en besök till ÅUCS. Vår lille älskling var inte sig själv, magen i olag och all mat kom upp. På sjukhuset menade de, att det kan vara en biverkning av vaccinet han fick på tisdag eller så har han helt enkelt fått magsjuka. Stackars lille N. Nå, efter lite mediciner och sömn var allt bättre och idag är han sig själv igen. Inte lätt att vara liten ibland.

Efter allt som hänt inom familjen det senaste året, blir jag lätt nervös och stressad att något allvarligt skall ske med vår lille.

Hur kan man känna sig så hjälplös då en liten varelse skriker och mår dåligt och inte kan säga var det gör ont? Tur finns det yrkesmänniskor som är bättre på det där medicinska och kan ta hand om våra små, då egna kunskaper inte mera räcker till.

Tror jag skall koka en kopp kaffe och börja invänta, att N slår upp ögonen och vill ha lite närhet.

söndag 16 oktober 2011

En oförglömlig dag.

Vår son har idag blivit döpt. Det var en väldigt fin tillställning, allting gick bra och vår son var duktigt och fick allas uppmärksamhet. Han blev döpt i en dopklänning sydd av min mor på 60-talet. Den har burits av mina kusiner, av mina syskon och mig samt av mina syskonbarn. Och nu har även vår lille fått ha den. Vi har en väldigt fin dag bakom oss, men ärligt tycker jag det är skönt att det är över. Det är alltid så mycket ståhej att ordna stora kalas.

Så, nu då denna tillställning är över kan jag börja planera följande. Där är det dock en aning flere gäster.

torsdag 13 oktober 2011

Underbara mammor...

...vid kaffebordet. Man skulle ju nästan kunna laga en film. Tja, eller kanske inte en film - men definitivt en talkshow. Det finns inget samtalsämne som är förbjudet och vi sparar inte på detaljerna. Fast sen igen, så tror jag att det är så här vid de flesta kaffebord det sitter en grupp kvinnor.

Vi har alltså idag haft mamma-barn träff. Fem mammor och fyra barn. Barnen är allt från 8 veckor till 7 månader och ett barn är redan så duktig att hon går på dagis. Kanske skönt för dennas mamma att en gång i lugn och ro få prata strunt och dricka en kopp kaffe. Som jag tidigare har konstatera, barn i all ära men en kopp kaffe i lugn och ro förtjänar varje mamma nu som då! I alla fall, timmarna bara flög iväg och vi har gått igenom allt från skatteprocent till olika märken på blöjor. Dessutom fick nog våra karlar sig en omgång...

Jag själv känner personligen, att dessa kaffestunder är guld världen. Trevlig tid med sina vänner, kaffe och lite smått och gott att äta samt en pratstund. Många goda råd delas ut och mycket användbar information om barnskötsel tas upp.

Så, efter att i några timmar fått ventilera sina tankar med andra mammor, kan man igen fortsätta med vardagen. För faktumet är - vissa saker förstår sig inte karlar på!

tisdag 11 oktober 2011

Prioritera om.

Livet förändras jämt och ständigt, det kommer vi ju bara inte ifrån.

Igår var det måndag och måndag betyder två avsnitt av Sex and the City. Jag vet, avsnitten har visats trillioner gånger på tv redan, men jag tittar lika troget varje gång. (Jag till och med spelar in avsnitten om jag inte är hemma då de kommer...) För ett år sedan var tittandet av serien "min egen stund" - då skulle det vara tyst i huset. Dessutom - det bästa av allt - fick jag njuta av ett (och ja ibland kanske till och med två) glas rött. Kan det bli bättre: bra program på tv, soffa och lite rödvin.

Nuförtiden ser det annorlunda ut. Fortfande följer jag med serien. Men. Under första avsnittet brukar oftast våran lille herreman vilja äta, vilket betyder amning. Efter brukar John Blund ganska fort knacka på hemma och tar man inte chansen att bjuda in honom just då, kan detta tåg ha gått förbi. Så, det andra avsnittet av serien spelas in och oftast blir det att kika på det på tisdag morgon, då våran lille herreman igen äter frukost. Och som ni kan förstå - det ingår absolut inget rödvin i dessa måndagar (eller tisdagsmorgnar) mera heller!

Så ja, livet förändras! Men trots att måndagskvällar inte mera innebär egen tid och rödvin är jag ändå glad att kunna ha en liten stund med mina väninnor Carrie, Samantha, Charlotte och Miranda. Och som det ser ut nu så har inte lille herremannen något emot en stund med dessa tjejer heller!